Victor tvingar mig att uppdatera, så vad ska man göra?

Jag hittade ett häftstift i botten på mitt oboy-glas tidigare ikväll. Någon som skickat en torped på mig? F.ö. så blandade jag ihop orden torped och ortoped när jag var liten. Så en gång när jag var på sjukhuset för att få armen gipsad så blev jag rädd när sköterskan sa att hon skulle hämta en ortoped.

Jag har haft en trevlig helg, tror jag. Det var skönt att bara komma bort ifrån allt och inte behöva vara så förbannat övertrevlig. Tog hunden med mig och åkte till Sö-tälje. Myspys med Little miss sunshine och en gädda.

Vet inte riktigt vad jag egentligen vill få ut av det här. Känner inget direkt behov av att få ut något. Vad finns att få ut?

Tid för avslut här. Hej.

Jag avskyr den här känslan av att bara vilja komma hem så fort som möjligt, men på samma gång aldrig mer komma hem.

Hemma väntar debattartiklar, formella brev på engelska och allt annat som verkligen måste göras. Jag behöver bara få komma hem, vila en stund och sedan ta tag i den här dagen. Har inga som helst krafter i kroppen. Vill ha energi till att göra saker. Ska nog gå ut på en långpromenad med Trolla för att försöka sortera tankarna en aning.

Det var nog bara det jag ville ha sagt.

Det är tomt här i stan. Brudarna bestiger berg i norrland och Stini äter baguetter i Paris. Kontraster. Jag saknar dom. Jag längar efter alla fyra, plus Victor. Jag har inte många som står mig nära, men de få som gör det är guld värda. Ibland njuter jag av ensamheten här hemma, bara för att man slipper allt och alla som förväntar sig något av en. Men i stunder som denna känns det bara tomt. Jag fasar inför läggdags. Läggdags innebär att inte ha energi till att ens tvätta bort sminket, och känslan av den tomma sängplatsen bredvid. Där ska Victor ligga och klia mig på ryggen, viska jag älskar dig i mitt öra precis innan sömntabletterna slår till och jag somnar före honom. Det är en känsla av trygghet som slår det mesta.

Jag har inte varit inloggad på msn på snart en vecka. Inget lockar, ingen jag MÅSTE få tag på. Ny mobil har jag dock. En rosa, tro det eller ej. Men jag tycker om den.

Alla har vi väl sett på amerikanska filmer hur folk går i gruppterapi.

"- Hej, jag heter Carolina.
- Heej Caarooliinaa…"

Är det där verkligen jag..?

Trolla är bra, relationen med henne är enkel, plus att hon är förtrollande söt. Jag älskar min familj.

Jag är sjukt trött på Uppsala. Kanske dock hela samhället egentligen. När ska folk skaffa sig någon typ av självinsikt?

Jag hade skrivit ett medellångt inlägg om hur mycket jag avskyr allt och alla. Men jag orkar fan inte ens klaga på något. Fuck allt. Hej. Alla suger på ett eller annat sätt. dö.

Det sägs att man är vuxen nu. Det vetifan alltså. Eller, jag vet. Jag vet att jag inte är det minsta vuxen. Jag har aldrig givit bort en flaska vin när jag varit bjuden på middag. Och tur är väl det!

Jag har dock köpt ut en dosa snus till Victor och piercat örat. Fuck vilken smärta! Fast det gick ändå snabbt och enkelt.

Ser fram emot lördag. Ska bli trevligt att äta middag och umgås med trevliga människor.

Jag och Trolla sitter i detta nu framför datorn och tv:n. Nu börjar en komedi på femman, kanske är värd att se.

Tack till alla som gratulerade mig igår. :]

Pusshej.